Inte Riktigt Klok

I min familj så har vi en uppsjö av konstiga saker som vi säger i olika situationer.
Många av dessa kommer från min mors sida.
En del av dem är helt sanslösa, så jag har dragit slutsatsen att jag är mest lik på min mors sida
av famlijen.
Min otålighet har jag tydligen ärvt efter min farfar...

Nu vill man ju inte vara sämre själv och en del har jag väl lyckats klämma ur mig. De flesta kom dock till när jag var liten, vilket innebär att det var lääääääänge sedan.
Ett har dock min make fastnat för.

-"Det siinns liiiite kvar!"

Storyn bakom detta uttryck är att jag ville ha lite läsk ut en burk. Min mamma sa att den var tom, varpå lilla fröken Erika tittade ner i burken och sa just "Det siinns liiite kvar!"

I tonåren var jag tämligen diskussions benägen och allmänt tjurskallig.
En gång debaterade jag och min mor tämligen hätskt och jag drog ur mig våldsamt många argument för min syn på saken.
Till slut säger min mamma:

-"Erika du borde bli politiker."
Varpå jag skrek, jo ljudnivån hade nått den höjden.

-"Jag vill inte bli nån jävla potilitiker!"

Sen har jag ju en mycket älskad lillebror som har växt upp med samma konstiga uttryck som jag. Även han har dragit sitt strå till stacken.

"Man ska inte kasta gurka när man sitter i växthus."

Det blev lite fel, men andemeningen är densamma.

Häromsistens myntade en av mina älskade brorsdöttrar ett nytt uttryck.
Det hon ville säga var "knakar i fogarna" men det blev:

"brakar i svängarna"

Våra egna små barn kommer ju som ni läst även de med en del roliga uttryck.
Men av någon anledning kommer jag inte på något nytt just nu!? Kan vara så att jag är alldeles för spak idag...

JOOO!!

Vår äldsta son kom hem en dag och tjoade om att han ville ha Michael Jacksons skiva.
Han var såååååå bra, fick jag höra.
Jag blev lite konfunderad över var han kunde ha hört MJ någonstans.
Det visade sig att han hört Mj hos sin mormor när hans yngre kusiner var på besök där.
Dock var det inte MJ han hade hört utan Erik Saade och I will be popular.

Lillebror hade också hört sången och sjöng av hjärtans lust I will be popular fast det lät inte riktigt så när det kom ut ur hans mun.
Lille B skrålade för full hals:

-"Aj vill bi mangjulaaar!

Gissa om jag kan höra originalet nuförtiden utan att ändra texten till B:s version?
Oh nooo!!

Nu ska jag ta och jaga några små pojkar isäng!

Lev väl!

//Erika

Att kvinnors "behag" har olika storlekar och olika former är allmänt känt. Om det nu är någon som missat detta så är ni nu härmed upplysta om detta faktum.

Mor i huset har fått fast jobb och kände sig för första gången på mååååånga år tvungen att inhandla lite nya kläder.
Sagt och gjort!
Hon plockade fram en katalog och ringde glad i hågen in en beställning på diverse klädesplagg. Med i beställningen slank även ner ett underklädes plagg.
Ja, jo eg. två eftersom det var en två-pack.

Paketet kom och löstes ut av en förväntansfull och lite nervös mor. Det kunde ju faktiskt hända att alla kläderna var för små och skulle skickas tillbaka.

Väl hemma så öppnades paketet och alla nya fina plagg plockades fram och ut ur sina plastpåsar. Sen följde sedvanlig "modevisning" för maken och barnen.
Maken var diplomastisk och tyckte allt satt bra och var fint, vad han eg tyckte förtäljer inte historien.
Sönerna var det väl lite si och så med. Den äldre var som vanligt uppe i det blå och hade ingen större koll på vad som hände. Den yngre däremot hade liiite bättre koll om än inte fullständig koll på mammas olika klädbyten.

Till sist så provade så den ena av de nya "tuttkassarna".
Mor i huset tyckte nog att det kändes lite för stor, trots att hon beställ sin vanliga kup-storlek.
Detta tillhör verkligen ovanligheterna!!! Mor själv tycker hon har alldeles för stora "behag" medan andra medlemmar av familjen (läs maken) tycker de är alldeles lagom. Mor brukar då säga till de övriga medlemmarna i huset att hänga två  fulla 1 liters mjölkförpackningar runt halsen med hjälp av ett tunt band. Då får de själva testa vad de skulle tycka om att konka runt på behagen som mor får göra varje dag.

Under tiden så stirrar lille sonen storögt på sin mor i sin nya och kanske liiite för stora behå. Han ser ut att fundera på huruvida mamma har rätt i att behån är för stor eller inte. Till sist kommer det:

-"Mamma! Dina bröstor är nog för små för den där behåån"

Lev väl kära vänner!

//Erika

B har en speciell relation till sin morfar. Mycket speciell, eftersom han aldrig träffat sin morfar, inte sett sin morfar någonsin!
Morfar dog nämligen 1992! Då var B inte ens påtänkt!

Men B och morfar gör allehanda ting tillsammans ändå.
De åker traktor, kör bärgningsbil, hoppar studsmatta, jagar myror, äter mat tillsammans..... Jag tror de tillbringar 24 timmar om dygnet tillsammans de där två, fast på sitt eget lilla sätt.

Jag tror att antingen så:
a) Sitter morfar på sitt moln i himlen och skrattar så tårarna regnar ner på oss andra. Samtidigt så funderar han nog på var ifrån ungen får allt.
b) Sitter morfar på B's axel och viskar till honom allt som kommer ur ungens mun.

Hur som helst så tror jag morfar har hur kul som helst!
Att B kul har jag inga som helst tvivel om.

Härom kvällen så skulle jag och B gå och lägga oss, M kom på efterkälken som vanligt. Jag sa strängt till M att nu måste han vara TYST när han kom upp i sovrummet utifall att B skulle ha hunnit somna.
M's hörsel är det lite si och så med, så man vet aldrig om han uppfattat det man sagt till honom. Man håller tummarna för att det är så!

Jag och B har lagt oss till ro och ligger stilla och tysta då jag hör hur dörren längst ned i trappan öppnas. Inte ett ljud från M.... Från hans mun alltså! 
Resten av ungen låter tämligen mycket! Han tar även trappdörren och trappen till hjälp.
Han stänger dörren med ett SCHLABRAAAK! Sen KLAMPAR han uppför trappen, det låter ärligt som en hel elefanthjord är på väg att gå och lägga sig i vårt sovrum!
Han öppnar sovrumsdörren, som tack och lov jag har haft sinnesnärvaro att lämna på glänt, klampar in i sovrummet. Sen kommer nästa dörrstängning....
Vår sovrumsdörr är tämligen svårstängd om man inte har den rätta knycken, vilket M naturligtvis INTE har.
Först kommer ett SCHKRABRAAAK, sen ett till och ett till innan han ger upp och bara drar igen den så den står liiite på glänt. 
Anledningen till att han ger upp är ett ilsket SCHYYYYYYYYYYSSSSSCHH! från sin mor.

Han klättrar upp i sin säng och kryper tyst ner i sängen.
Äntligen tänker jag!
Båda ungarna isäng! Puh!

Då kommer nästa igång!

-"Mamma? Jag är kissnödig!" Det är lille B som kommit på det NU inte när han var nere och innan vi gick och la oss.
-"Jamen gå ner och kissa då." tycker jag.
-"När jag kommer upp igen ska jag vara tyssst mamma" läspar han medan han glider ur sängen och sätter kurs mot sovrumsdörren.

Han tassar ner för trappen och öppnar dörren längst ned i densamma. Där hör jag faderna röst säga något till honom, dock inte vad, och sen hör jag en liten ilsken röst säga:

-"Jamen jag behöver faktissst kisssa!" (Läses med en läspning.) 

En kort stund senare hör jag hur han är på väg tillbaka till sin säng. Nu tänker jag att det ska bli intressant och höra hur tyst han kan vara. Jag hinner inte mer än tänka halva tanken så hör jag ett välkänt SCHKLABRAAAAK ner ifrån.
Sen blir det tyst....
Jag hör någon komma smygande uppför trappan, tyst.
Jag ser hur någon försiktigt öppnar sovrumsdörren....
för att sedan lämna den på vid gavel.
Jag hör hur han tassar så tyst han kan till sin säng och kryper ned i den, drar täcket över sig och kommer till ro.

Ok.. tänker jag. Han var ju tyst. Duktig kille!
DET skulle jag inte ha tänkt! För nu kommer det! Högt och tydligt!!

-" Mamma? Vissst var jag tyssst??"

Go'Natt!
Ridå ner!

I sovrummet finns det nu två inte fullt lika tysta söner, en trött och grinig mamma och en ostängd sovrumsdörr.
Efter ett argt HYSCHHH från mig så blir det dock tyst igen.

DÅ kan vi alla äntligen komma till ro och somnar alla tre!

Lev väl kära vänner och lämna gärna ett avtryck innan du går!

//Erika