Borta!!
Den senaste veckan är det mycket här hemma som av någon anledning har varit borta på ett eller annat sätt.
Själv är jag borta för det mesta, så det räknar jag som ett normaltillstånd för mig själv.
Onsdag förra veckan tog jag och sönerna ner hästhagen åt tjejen som haft en av hästarna hos oss en vecka. Vi fick även hjälp av mormor.
M och B ville gärna hjälpa till, men mormor ledsnade och skickade i väg den yngste upp i en stor gran. Hon trodde naturligtvis att han skulle nöja sig med att leka under den, men ack vad hon bedrog sig!!
B klättrade upp i granen och ropade glatt:
-"Hej mamma!! Se vart jag är!!"
Ungen befann sig då ca 3 meter över marken i granen.
Lugn som jag är så trodde JAG att han skulle nöja sig med att sitta där och filosofera en stund. Ack vad jag bedrog mig.
För nu blandade sig storebror in i leken och klättrade upp i granen han med.
Efter en stund hör jag två röster som ropar:
-"Mamma!! Titta var vi är!!"
Då satt bägge två ca 3 meter från TOPPEN av granen. =oO
Då fick hästhagsrivandet ta en paus och lille B fick lotsas ner ur granen av en lätt "usterisk" mamma och en lite orolig mormor.
Men det gick bra. Ner kom han i alla fall.
Torsdagen bjöd på snöoväder och storm.
Med detta följde naturligtvis ett strömavbrott. Alltså ganska normalt för oss här upp i norr. Vi ska väl härdas antar jag...
Tydligen är det lite svårt att greppa det här med strömavbrott när man är 3 år.
M hade gått till skolan och lille B skulle nu underhållas av mamma. En mamma som inte alls var sugen på att leka med bilar eller bygga lego....
Så jag försökte få med honom på det jag ville göra och det gick bra. I två minuter!! Sen var han less.
Då bänkade han sig framför tv:n där tv-spelet är monterat och förkunnade:
-"Nu vill jag spela tv-spel!"
Jag försökte då förklara att det inte gick eftersom vi inte hade någon ström just då, varpå ungen utbrister:
-"Är strömmen slut i den här tv:n också??"
Sen måste jag erkänna att jag just nu mer än någonsin faktiskt önskar att jag vore synsk.
Jag har förlagt en sak här hemma och den är spårlöst borta!
VI har letat i flera dagar nu utan resultat. Jag blir såååå sur på mig själv! Jag tycker jag lägger saker på sååå bra ställen men sen lyckas jag tydligen alltid glömma var de där braiga ställena är. Grrrr!!!
Så har min senaste vecka varit.
Jag hoppas innerligt att din varit bättre!
Kan tala om att snön som föll i torsdags numer även den är BORTA!
Lev väl!
//Erika
Själv är jag borta för det mesta, så det räknar jag som ett normaltillstånd för mig själv.
Onsdag förra veckan tog jag och sönerna ner hästhagen åt tjejen som haft en av hästarna hos oss en vecka. Vi fick även hjälp av mormor.
M och B ville gärna hjälpa till, men mormor ledsnade och skickade i väg den yngste upp i en stor gran. Hon trodde naturligtvis att han skulle nöja sig med att leka under den, men ack vad hon bedrog sig!!
B klättrade upp i granen och ropade glatt:
-"Hej mamma!! Se vart jag är!!"
Ungen befann sig då ca 3 meter över marken i granen.
Lugn som jag är så trodde JAG att han skulle nöja sig med att sitta där och filosofera en stund. Ack vad jag bedrog mig.
För nu blandade sig storebror in i leken och klättrade upp i granen han med.
Efter en stund hör jag två röster som ropar:
-"Mamma!! Titta var vi är!!"
Då satt bägge två ca 3 meter från TOPPEN av granen. =oO
Då fick hästhagsrivandet ta en paus och lille B fick lotsas ner ur granen av en lätt "usterisk" mamma och en lite orolig mormor.
Men det gick bra. Ner kom han i alla fall.
Torsdagen bjöd på snöoväder och storm.
Med detta följde naturligtvis ett strömavbrott. Alltså ganska normalt för oss här upp i norr. Vi ska väl härdas antar jag...
Tydligen är det lite svårt att greppa det här med strömavbrott när man är 3 år.
M hade gått till skolan och lille B skulle nu underhållas av mamma. En mamma som inte alls var sugen på att leka med bilar eller bygga lego....
Så jag försökte få med honom på det jag ville göra och det gick bra. I två minuter!! Sen var han less.
Då bänkade han sig framför tv:n där tv-spelet är monterat och förkunnade:
-"Nu vill jag spela tv-spel!"
Jag försökte då förklara att det inte gick eftersom vi inte hade någon ström just då, varpå ungen utbrister:
-"Är strömmen slut i den här tv:n också??"
Sen måste jag erkänna att jag just nu mer än någonsin faktiskt önskar att jag vore synsk.
Jag har förlagt en sak här hemma och den är spårlöst borta!
VI har letat i flera dagar nu utan resultat. Jag blir såååå sur på mig själv! Jag tycker jag lägger saker på sååå bra ställen men sen lyckas jag tydligen alltid glömma var de där braiga ställena är. Grrrr!!!
Så har min senaste vecka varit.
Jag hoppas innerligt att din varit bättre!
Kan tala om att snön som föll i torsdags numer även den är BORTA!
Lev väl!
//Erika
