Inte Riktigt Klok

Här kommer bilderna på albumet jag fnyfflade ihop på förmiddagen idag.



Detta är framsidan.



Insidan del 1.



Insidan del 2.


             


   

Detta är själva ATC korten som är instoppade i albumet.
Tippar på att nr 4 blir det som blir svårast att hålla för mig.
Jag kan tyvärr inte skryta med att jag är ordningssam, jag lever mer i ett organiserat kaos. ;o)

Gott Nytt År!!!

//Erika

Jag har lätt för att ge en massa nyårslöften men väldigt svårt att hålla något av dem. Tyvärr!

Men det finns en typ av nyårslöften jag brukar kunna hålla när jag väl ger några och det är scraprelaterade nyårslöften. =o)
Så imorse sa jag till min make att jag ville pyssla en stund idag och det har jag fått göra.

Jag gjorde ett litet ATC album med mina scrappiga nyårslöften.

Jag lovar att jag ska lägga in bilder på det senare idag! Det är mitt nyårslöfte till er!!

Gott Nytt År allesamman!!

//Erika

Ps. Vill bara tala om att min älskade make äntligen kom ut ur garderoben häromkvällen!!

Han höll på att sätta upp en lampa som tänds automatiskt när man öppnar dörren och han var där inne en gode stund. När han var klar så sa han själv att han nu hade kommit ut ur garderoben.
Tack och lov så var det bokstavligen och inte som det kan tolkas!! Ds.

Eller vart fasen tog tiden vägen???

Jag brukar gnälla på min käre man att han är tidsoptimist, men jag kan nog också sälla mig till deras skara nu.
Jag tyckte det var första december alldeles nyss och så helt plötsligt är det julafton i morgon!!
HJÄLP!!!

Inte blev det bättre av att FK behagade betala ut föräldrapenningen först idag, den 23:e december.
Snacka om stressigt för en som inte hade inhandlat en enda julklapp i fredags!!

Så när jag vaknade imorse, kl. 7!!, så hade jag redan dagen fullspäckad.
Men som vanligt blir inget som jag tänkt det.
Jag har blivit kanonförkyld!!! *Snörvel*
Fast jag lånade ut barnen till mormor, som egentligen inte heller har tid att passa dem, för att åka till stan och inhandla de sista julklapparna.

Förkylningen har mina kära barn förärat sin lilla(?) mamma i julklapp.
De har haft 39 graders feber och hostat sen i lördags, så min förkylning kom som ett brev på posten. TAck så mycket för det posten Sverige AB.
Dela ut posten i vettig tid kan ni inte göra, men dela ut förkylningar det kan ni!! *Host, snörvel*

Vänta lite......
*FRÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄSSSSSSSSSSSSSSSSSSS!!!!!!!!!!!*
Jag var tvungen att snyta mig.

Nä nu är det dags att försöka få något gjort här hemma, men jag vill önska er alla:

En riktigt God Jul och lite Grått Nytt Hår!!!

Lev väl!

//Erika

Det lärde jag mig igår kväll. MED BESKED!!!

Jag brukar ju säga att B far runt här hemma som en liten iller, eller ett skållat troll.

Igår kväll fick jag nästan ett skållat troll här hemma.

Vi kokar vatten för att värma B's välling i. Detta gör vi i en tillbringare som brukade stå på skärbrädan, det gör den inte längre!! Värmer vällingen alltså.

Denna tillbringare behagde lille B tömma över sitt huvud och vänstra axel igår kväll. Tack och lov var vattnet inte kokande utan hade svalnat av lite grand, men det var ändå tillräckligt varmt för att han skulle bränna sig.

Så det blev till att ringa sjukvårdsupplysningen, åka med ungen till akuten, skicka M med mormor hem till henne, sitta på akuten några timmar.

Men innan ni går i taket så kan jag meddela er att det gick BRA!
B mår hur bra som helst.
Han är liiiite röd i hårbotten idag, men det är inget alarmerande.

Så hädanefter är det bara JAG som far fram som ett skollat troll här hemma.
Ok, kanske inte just nu eftersom jag har fått ryggskott!

Hmm, undrar om det går över med ett nackskott.....???

Lev väl och håll kokande/hett vatten ifrån era små telningar!!

//Erika

Då några i familjen har klagat på B's hår så tog vi ikväll tag i håret på ungen och gjorde något åt det.

Med endast tre godisar(!!!!!) så gick det vägen.
Finputsningen fick vi spara till senare eftersom han var gode less på att sitta i barnstolen så länge.

Här är före bilderna:

           



Så här ser han ut nu. Dock utan en massa småhår i ansiktet. ;o)

             


Visst blev han fin?????

Några nya hyss av B i Byn blev det även idag, men dem tar vi senare....

Lev väl!!
//Erika

Eller vad har ungen sett och hört egentligen???

Här om dagen så hade jag för ovanlighetens skull en lite mindre t-shirt än vanligt. Alltså av mer normal storlek och inte storlek militärtält som jag brukar använda.
En av B's favorit lekar är att leka titt-ut med mej och då ska han sticka in huvudet under min t-shirt och säga titt-uuuut. Då ska jag stoppa ner ansiktet i halslinningen och säga titt-ut.
Detta tycker han är jättekul.

Så när jag nu för ovanlighetens skull hade en mindre tröja blev det av naturliga skäl svårare för B att stoppa in huvudet i tröjan. Han blev först ur-f-bannad och gastade och skrek, men skam den som ger sig. På't igen bara!
Till slut får han så in huvudet under tröjan.
Men efter två ammande barn och graviditeter samt övervikt så har jag allt annat än toppiga "kullar" utan de liknar mer två hängande hundöron som drabbats av blodöra (öronen blir tjocka då på hundarna).
Så gissa vad ungen gör??

Jo! Han tar sina små händer och greppar det han får tag på, alltså mammas "kullar/hundöron" och gör ett klockrent "karlakarls" grepp om dem. Sen hör jag honom med grov röst yttra:

PAPPA, PAPPA!!!

Vad fasen har den ungen sett och hört egentligen???

Lev väl!!
// Erika

är inte alltid detsamma för oss föräldrar och våra barn.

M hjälpte pappa att skotta snö här hemma ikväll. Rätt som det är kommer ungen in och storgråter. Efter kommer fadern och är ARG. Jag tror ju genast att M gått lös på nån av bilarna med ett tillhygge och blir förskräkt. Det visar sig sen att det . M hade gjort var att skotta ut snön från högarna som pappa skottat upp. Inte direkt lämpligt men säkerligen bra mycket roligare än att göra som pappa.

B å andra sidan är ju ett kapitel för sig....
Det den ungen inte kommer på finns inte! Det bara är så.

Varje dag får man plocka ner honom från köksborden en si så där 205728542 gånger. Dit har han tagit sig via stolar, blöjpaket, hinkar, pallar, vad han än hittar som går att klättra på använder han.
Ibland med lyckat resultat och ibland med katastrofalt resultat.

Han lägger inte ifrån sig saker, han kastar dem!

Sen om han tycker att mamma, dvs jag, inte ägnar honom tillräckligt stor uppmärksamhet, dvs 1000000%, så tar han till det värsta han kan komma på för stunden.
Han har två favoriter;
a) Öppna köksskåpet under diskbänken och riv ut allt som finns där. Om det hinns med så töm gärna ut lite Vim över sig själv och delar av köksgolvet.
b) Gå till mammas scrapbord och hjälp henne städa undan allt som råkar ligga liiiite för nära bordskanten. Om det nu råkar vara ljudlöst, så gneka lite med morsans skrivbordstol. Då kommer hon som ett skållat troll!

Ikväll så fick ungen tag på min svarta memories dyna. Jag har inte hunnit undersöka om den går att använda igen eller om den är ett minne blott.
Photo opp, visst! Men gärna ett jag hade varit utan.
(Fast jag fick en ruggigt bra bild som har stor scrapvarning skrivet över sig!!) =o)

Så här är det nya användningsområdet för svarta Memories stämpeldynor.
Barn se och lär!
Mammor, fort som fan göm era scrapsaker bakom lykta dörrar!!!!!

Lev väl!

// Erika