Kris, krisigare, krisigast.....
Kris! Datorn ville inte samarbeta härom kvällen!!
Krisgare!!
Erika håller på att bli ännu mer förkyld. Det har hon inte tid med!! Om 6 timmar eller så bär det av till Vännäsby och ScrapSPA med Nettans. Så nu undrar vän av ordning; Va f-n sitter hon och bloggar för då?? Hon borde väl sova?? På A svarar jag: Det veti fasen, det undrar jag själv med egentligen men se första raden så kanske du förstår bättre. På fråga B svarar jag: Det skulle jag ha gjort för lääääääänge sen, men ibland så blir det liksom inte som man tänkt sig. Suck!
Krisigast!!!
Om inte vår son B får en identitetskris efter detta vet inte jag vad...
Jag ondgjorde mig ju om överambitiösa dagisfröknar härom sistens... Identitetsdockan vi föräldrar skulle göra till våra barn. Den skulle dessutom likna vårt barn!! Tror inte de skulle uppskattat om jag gjorde en docka som jag tyckte att jag upplevde B den dagen. Den dockan skulle har varit svart, haft bockfötter, horn i pannan och lååååång spetsig svans. Inte precis en ängel....jo fast en fallen sådan...
Men efter en veckas klurande och lite drygt en veckas tillverkningsprocess så blev resultatet så här:
Tror ni som jag att ungen får en identitetskris när han blir äldre??
Nä nu är det verkligen dags att krypa ned i sängen och SOVA!!
Lev väl!!
//Erika
Krisgare!!
Erika håller på att bli ännu mer förkyld. Det har hon inte tid med!! Om 6 timmar eller så bär det av till Vännäsby och ScrapSPA med Nettans. Så nu undrar vän av ordning; Va f-n sitter hon och bloggar för då?? Hon borde väl sova?? På A svarar jag: Det veti fasen, det undrar jag själv med egentligen men se första raden så kanske du förstår bättre. På fråga B svarar jag: Det skulle jag ha gjort för lääääääänge sen, men ibland så blir det liksom inte som man tänkt sig. Suck!
Krisigast!!!
Om inte vår son B får en identitetskris efter detta vet inte jag vad...
Jag ondgjorde mig ju om överambitiösa dagisfröknar härom sistens... Identitetsdockan vi föräldrar skulle göra till våra barn. Den skulle dessutom likna vårt barn!! Tror inte de skulle uppskattat om jag gjorde en docka som jag tyckte att jag upplevde B den dagen. Den dockan skulle har varit svart, haft bockfötter, horn i pannan och lååååång spetsig svans. Inte precis en ängel....jo fast en fallen sådan...
Men efter en veckas klurande och lite drygt en veckas tillverkningsprocess så blev resultatet så här:
Tror ni som jag att ungen får en identitetskris när han blir äldre??
Nä nu är det verkligen dags att krypa ned i sängen och SOVA!!
Lev väl!!
//Erika
Äntligen!!
Nu kan jag äntligen visa pumpagubben vi gjorde förra helgen.
Det satt låååångt inne...
Här har varit fullt upp. Ungarna grälar med varandra och oss konstant. K ramlar och slår i ryggen, och tycker synd om sig själv. (Det syns inget, så det är nog ingen större fara men man kan aldrig vara säker.)
Självömkan lider jag av också, dock av andra anledningar än min käre make.
Är det någon människa i detta land som vet när det är tillåtet med jakt på dagisfröknar?? Jag har haft svarta tankar om sådana idag kan jag lova.
B's dagis vill av någon outgrundlig anledning ha en docka som liknar honom tillverkad av föräldrarna. (Guess who???) Så det blev till att klura i flera dagar innan jag kom till skott och drog fram virkgarnerna och virknålen. Det gjorde jag igår. Idag är dockan nästan färdig, det fattas två armar till den. Eller kanske kan amputera B's armar så slipper jag göra dockan klar?? ;o)
Eftersom vår lille son är begåvad med extremt mycket hår så måste ju även dockan ha extremt mycket hår. Så jag har tillbringat större delen av dagen att sy fast håret på dockan. GAAAAAAAAAAAHHHHHHHHHHHH!!!!!!!!!!!
Så just nu tycker jag att det borde vara fri jakt på dagisfröknar! (Kan lova att det är övergående, så inga dagisfröknar börja frukta för sina liv när de ser mig. )
Nu åter till pumpagubben så.
Här är han!!
Lev väl!!
//Erika, som snart ska äta smarrig lasagne som K gjort!! =o)
Det satt låååångt inne...
Här har varit fullt upp. Ungarna grälar med varandra och oss konstant. K ramlar och slår i ryggen, och tycker synd om sig själv. (Det syns inget, så det är nog ingen större fara men man kan aldrig vara säker.)
Självömkan lider jag av också, dock av andra anledningar än min käre make.
Är det någon människa i detta land som vet när det är tillåtet med jakt på dagisfröknar?? Jag har haft svarta tankar om sådana idag kan jag lova.
B's dagis vill av någon outgrundlig anledning ha en docka som liknar honom tillverkad av föräldrarna. (Guess who???) Så det blev till att klura i flera dagar innan jag kom till skott och drog fram virkgarnerna och virknålen. Det gjorde jag igår. Idag är dockan nästan färdig, det fattas två armar till den. Eller kanske kan amputera B's armar så slipper jag göra dockan klar?? ;o)
Eftersom vår lille son är begåvad med extremt mycket hår så måste ju även dockan ha extremt mycket hår. Så jag har tillbringat större delen av dagen att sy fast håret på dockan. GAAAAAAAAAAAHHHHHHHHHHHH!!!!!!!!!!!
Så just nu tycker jag att det borde vara fri jakt på dagisfröknar! (Kan lova att det är övergående, så inga dagisfröknar börja frukta för sina liv när de ser mig. )
Nu åter till pumpagubben så.
Här är han!!
Lev väl!!
//Erika, som snart ska äta smarrig lasagne som K gjort!! =o)
